Kan man lägga in pickelhuvor i ättika?
– Van vid ordning
Empiriska undersökningar pekar mot att det är fullt möjligt. Allt man behöver är ett tillräckligt stort kärl och tillräckligt mycket ättika. Man kan alltså lägga in pickelhuvor i ättika om man vill. En gentleman bekämpar frestelsen och gör det inte.
Käre Otto, det förvånar mig att du är så insatt i nutida debatter. Vad tror du om bokhandelns framtid?
– Maria
Kära Maria,
det är den äldre generationens privilegium att alltid kunna överraska ungdomen genom att inte vara död riktigt än. Vad det gäller din fråga, så finns det så mycket man skulle kunna svara på den. Som “envar sin egen lyckas smed”, “friskt vågat, hälften vunnet” eller “i de blindas rike är den enögde kung”. Det finns en lång rad faktorer att beakta, och vi hinner knappt ens nämna dem här.
En fråga är förstås vilken målgruppen är. För inte länge sedan skulle många ha sagt att bokhandelns framtid låg hos de stora kedjorna. Stämmer det idag? De som huvudsakligen går över till att handla vi internetbokhandlar, är det den grupp som tidigare kunde kliva in i närmaste Bokiabutik eftersom de flesta av dem aldrig hade ett särskilt nära förhållande till den traditionella bokhandeln som institution? Eller är det den insatta grupp som tidigare besökt boklådor med ett stort och varierat, alternativt specialiserat, sortiment och nu äntligen kan få tag på allt de vill utan krångel och besvär? De som har mest att vinna rent ekonomiskt på att gå över till internetbokhandlarna är trots allt de som köper riktigt många böcker. Å andra sidan är det förmodligen här man hittar de flesta personer med ett närmare förhållande till bokhandeln och en vilja att handla där för sitt rena nöjes skull. Men är bokhandeln en affärsmodell som kan överleva på stödköp för att det finns läsare som tycker om att gå mellan böckerna? Jag tror inte det.
Inte heller håller jag med dem som hävdar att bokhandelns främsta långsiktiga tillgång ligger i den service som kunnig personal kan ge (för dels kan många hitta informationen på egen hand i och med internet och dels finns det utrymme för internetbokhandlarna att förbättra sin service med svar på standardfrågor och, om deras marginaler tillåter det, en mer aktiv kundtjänst) eller ens shoppingnöjet, även om det sistnämnda är en folksport som inte skall underskattas. Bokhandelns främsta tillgång är dess omedelbarhet. Man kan gå in i en bokhandel och fem minuter senare kliva ut med en bok i handen. Den tillgängligheten ser internetbokhandeln inte ut att komma i närheten av än på länge.
Frågan om den traditionella bokhandelns framtid är dessutom inte bara knuten till distributionssystem, utan även till format. Många vill tro att pappersboken har ett långt liv framför sig än, men är det verkligen så? Vi är många som tycker om pappersboken, men faktum är att den är opraktisk. Den tar upp utrymme, både hemma i bokhyllan och i butikernas lager, och samlar lätt enorma mängder damm. Den måste fraktas, vilket inte är helt enkelt då den är otymplig och tung. Den är ofta dyr att producera. Det är svårt att göra någonting åt misstag i den när den väl är tryckt. Samtidigt utvecklas skärmar och teknik för att enklare kunna hantera böcker från år till år. Idag ser de flesta pappersbokens fördelar som större än dess nackdelar. Hur länge till? Dess överlevnad är inte hotad för dagen, men om etthundra år tror jag att de få böcker som eventuellt fortfarande trycks på papper kommer att vara fullständigt marginaliserade, och därmed också de butiker som säljer dem. Det är inte någonting som kommer att ske över en natt, och bit för bit kommer det att påverka bokhandlarna även innan dess.
Internet har dessutom medfört större utrymme för kortformer som novellen och dikten. Bloggar och nättidskrifter kan på sikt göra det än svårare för kulturtidskrifterna att få några läsare, men få boklådor tillhandahåller över huvud taget sådana idag, förstås. Creative commons och liknande rörelser är knappt nyfödda. Vem vet hur de i längden kommer att kunna påverka hur textmaterial sprids? Allt fler lyssnar på ljudböcker istället för att själva läsa – och det är en för bokhandeln sannolikt dödsdömd marknad även på kortare sikt.
Idag säljer bokhandeln ljudböcker på CD-skivor. Det kommer den i längden inte att kunna fortsätta att göra. Skivan är redan på väg att bli en dinosaurie: en plastbit med digital musik insluten i mer plast som vi skickar runt världen. Med större hårddiskar och ökad trafikhastighet på internet minskar behovet av komprimering och det finns utrymme för ljudkvaliteten att bli bättre – och det är ändå inte ett problem för ljudboken i mp3-format ens idag. När distributionen blir bättre, fler lär sig att bättre hantera de möjligheter som finns och förlagen och författarna hittar bättre sätt att sprida verken kommer det vara hur man får tag på sin inspelade upplästa litteratur. Det är en utveckling som huvudsakligen drivs av att musikbranschen är så illa tvungen att hitta nya lösningar. Ljudböckerna kommer att följa efter, skivan kommer att bli historia och bokhandeln kommer inte att kunna sälja den.
Varje enskild detalj som tagits upp ovan skulle ha kunnat ta mer plats än hela mitt svar, och ytterligare faktorer skulle kunna läggas till diskussionen. Men om vi för tillfället nöjer oss med att som här helt kort bara nudda vid frågeställningen, vad blir då vår slutats? Svaret är självklart: bokhandelns framtid ligger i den väpnade kampen. Det är inte med anpassningar och nya affärsmodeller som bokhandelns öde kommer att avgöras, utan genom järn och blod. Liken kommer att travas högt innan det är över. Vissa kommer, som alltid, att tycka att priset är för högt och att det måste finnas bättre lösningar. Det finns det inte. Därför vill jag avslutningsvis citera den hyllade företagsekonomen Carl von Clausewitz:
Nun könnten menschenfreundliche Seelen sich leicht denken, es gebe ein künstliches Entwaffnen oder Niederwerfen des Gegners, ohne zuviel Wunden zu verursachen, und das sei die wahre Tendenz der Kriegskunst. Wie gut sich das auch ausnimmt, so muß man doch diesen Irrtum zerstören, denn in so gefährlichen Dingen, wie der Krieg eins ist, sind die Irrtümer, welche aus Gutmütigkeit entstehen, gerade die schlimmsten.
Auf Wiederlesen,
Otto
Vill du också ha synpunkter från mannen med kulturdebattens mest unika perspektiv? Otto vet allt – och skulle han inte göra det, ja, då hittar han på. Ställ din fråga som en kommentar här eller maila den till oss, så vidarebefordrar vi den till Otto:
